Att säga hejdå

Det var tungt att köra hemifrån imorse.
Fast det lär bli ännu tyngre att komma hem idag.
För ikväll kommer du inte lunka fram till ytterdörren när du hör nyckeln vidras om.
Du kommer inte stå sådär tätt intill mitt ben i väntan på att jag ska ta av
mig ytterkläderna, så att jag sedan kan klia dig bakom örat.
En sorts bekräftelse på att jag saknat dig under dagen liksom.

Douglas, Lillebror, Dogge, Dogge-doggelito, jag vet knappt vad jag ska säga.
Jag kommer sakna dig något så oerhört mycket, det är allt jag vet just nu.
Förutom det faktum att du troligen får det bättre nu.

Jag hoppas verkligen på det. För min vardag lär inte bli densamma utan dig.
Älskar dig, glöm aldrig det...